Fisket | gnarpshembygd.se

Fisket i Sörfjärden

Strömmingsfisket var under en lång tid, kanske ända sedan medeltiden, viktigt för folkhushållningen. Därför gav Gustav Wasa Gävlefiskarna ensamrätt till fisket vid Norrlandskusten emot en skatt; var 10:e fisketunna erlades till staten.

De byggde upp fiskelägena dit de seglade efter

islossningen på våren och bedrev fiske ända fram till strömmingens höstlek.

Fisken torkades eller saltades för att bli hållbar.

Vid brist på salt blev insaltningen för svag och bakterier växte i fisken, som började jäsa i karen och surströmming hade uppfunnits.

Man fiskade bäst nattetid med nät som kallas skötar. De var gjorda av lin eller bomull, som efter fisket hängdes upp för att torka på ställningar på gistvallen. Idag är skötar tillverkade av nylon, men strömmingsfisket sker främst med trål.

Med industrisamhällets framväxt i mitten av 1800-talet minskade fiskets betydelse för ekonomin och näringen togs över av fiskare på orten.

Fiskebåtarna hemma efter storfångst

Fotografi från pirarbete 1922

Strömmingsruskning

Korkkassar upphängda på tork

Den 6 augusti 1932 bildades Sörfjärdens Fiskehamnsförening. Genom beslut i Vattendomstolen uppläts på evig tid gistvallarna och västra halvan av Gnarpsån till Fiskehamnsföreningen. Samtidigt tilldömdes föreningen rätten att förvärva ett markområde öster om Gnarpsån samt östra halvan av Gnarpsån.
På den tiden fanns 12 båtlag med två till tre man i varje lag, vilka fiskade för 1 200 - 1 500 kronor/år. 1967 fanns två båtlag kvar i yrkesmässigt fiske – idag finns inget.

Jonke Åhlund

Myrpojkarna

Bottenförhållandena med nyckfulla strandrevlar var besvärliga på 30-talet, och fiskehamnsföreningen fick tillstånd att anlägga en strömledare, pir-anläggning, som blev klar 1933. 2006 köpte fiskehamnsföreningen gistvallarna av ägaren, Gnarps allmänna skifteslag.

Fiskehamnsföreningens huvudsakliga verksamhet består nu av underhåll av piranläggningen, upplåtelse av ankringsplatser, upplåtelse av mark för anläggning av bryggor, bevarande av den biologiska mångfalden på gistvallarna och områdets unika fiskekulturprägel.