Näringsliv - Föreningsliv


Näringsliv - Föreningsliv


Masugnen, sågverket, jordbruket och fisket ledde till de sidonäringar som etablerades i Sörfjärden. Som mest fanns bland annat åtminstone under sågberkstiden tre affärer.
I en revyvisa från sågverkstiden här under något av 1900-talets första år nämns t ex bagare Hellgren, skomakare Thunberg, skräddare Svan, byggmästare Olsson, målare Strömstedt, smeden Wallman, tre handelsbodar, violinisten Erik Byman, urmakaren Per Wallberg, slaktaren Boström och logen Fabian.


På bilden ser vi interiör

från Per Nordlunds affär. 



1947 startade Gnarps kommuns fattigvårdsstyrelse i samarbete med Röda Korset semesterhems­verksamhet i brukskapellet för trötta och utarbetade husmödrar, som behövde vila och avkoppling. Första året vistades här 42 husmödrar fördelade på fyra perioder, totalt 522 gästdagar. Verksamheten togs helt över av Röda Korset 1949, men kommunen kvarstod som fastighetsägare. 1954 övertog Röda Korset även fastigheten och byggde 1955 även till ett annex, en lång barack med 12 rum och 24 gästplatser. Fram till dess fanns bara 12 gästplatser förlagda i kapellet. Kapellet byggdes samtidigt med annex-bygget om till gemensam matsal och samlingssal, kök och personalrum och samtliga gäster huserades nu i det nya annexet. 1955 var semestervistelserna uppdelade i fyra perioder med totalt 81 husmoderssemestrar och 972 gästdagar.


Brukskapellet


Brukskapellet, interiör


Verksamheten pågick t o m 1969. Trots planer på att återuppta verksamheten blev det därefter tomt i brukskapellet i många år. 1975 beslutade Röda Korset att till Nordanstigs kommun återlämna fastigheten i enlighet med det gåvobrev som skrevs vid tillträdet 1954. Kommunen beslutade i november 1976 att köpa det av Röda Korset byggda annexet för 15 000 kr. Det överläts till IFK Gnarp, som 1983 flyttade det till fotbollsplanen på Hoppskogen där det blev klubblokal och nya omklädnings- och duschrum.


Annexet i sin nya roll som omklädningsrum på Hoppskogen


”Semesterhemskassan” fanns i Röda Korsets bokföring kvar som en egen post i bokföringen ända till årsmötet 1998 när den avslutades och överfördes till huvudkassan. Därmed sattes den definitiva slutpunkten för ”semesterhemsepoken” i Sörfjärdens brukskapell.


En artikel i Hudiksvallsposten 1 juni 1901 förkunnar att ”Baptistförsamlingen och Brödraföreningen vid Gnarps sågverk erhöllo, på därom framställd begäran, gratis av stora skifteslaget var sin byggnadstomt å skifteslagets gemensamma mark vid Sörfjärden.” Detta torde vara upphovet till Sörfjärdens kapell. Andra uppgifter, är att Gnarps Baptistförsamling 1901 köpte en f d arbetarebostad på Strandvägen, som byggdes om till bönhus. Tidningsuppgiften tyder på att här endast fanns en tom tomt, som sedan bebyggdes. Eventuellt köpte man en tom arbetarbostad, som flyttades hit. Mot detta talar att det tidvis rådde bostadsbrist i Sörfjärden under då pågående sågverkstid. Kanske var det i stället så att man köpte virke från Sågverket och byggde kapellet på den här platsen? Nu nämns två tomter, varav en för Brödraföreningen. Vad var det? Och var låg den tomten och eventuellt senare byggnad?


I kapellet hölls sedan regelbundna gudstjänster, ofta väckelsemöten på kvällstid. Även andra frikyrkor, till exempel Pingstförsamlingen hyrde lokalen för sådan verksamhet. Symöten var populära då bygdens kvinnor och någon enstaka karl samlades med stickningar och broderier, lyssnade på pastorns uppläsning och någon uppbygglig berättelse. Gemenskapen avslutades kring kaffebordet. Evan Berjlund har också berättat om en julotta i mitten av 1940-talet då färden dit företogs med häst och släde. Söndagsskola bedrevs från tidigt 1900-tal till en bit in på 1960-talet. Söndagsskoleföreståndare på 1940- och 1950-talet var pensionerade fyrmästaren Molarin. Till sin hjälp hade han Lina Forsell och Frida Åström. Juniorförening fanns under flera skeden, senast under 1950-talet.

1976 bildades ”Andelsföreningen Sörfjärdens Kapell” där Hälsinglands Baptistdistrikt, flera baptist­församlingar och enskilda blev andelsägare. Under några somrar på 1970-talet bedrevs dagläger­verksamhet, så kallade sommarbyar.


Sörfjärdens kapell



Under 1980-talet utfördes omfattande renoveringar. På senare år har andelsföreningen strävat efter att rekrytera fler andelsägare för att kunna bevara kapellet som mötesplats för kristen, kulturell och social verksamhet. Verksamheten har breddats och omfattar nu utöver gudstjänster även t ex föredrag i olika ämnen, naturvandringar, konstutställningar, allsångskvällar och konserter. Verksamheten bedrivs i huvudsak sommartid.

 

Andra föreningar i Sörfjärden:

Sörfjärdens Tennisklubb bildades 1948 

Gnarps Golfklubb med 18-håls golfbana i Sörfjärden

Sågverkets Blåbandsförening nr 801 Sörfjärden verksam 1891 tills fram på 1920 talet

Logen Fabian Sörfjärden startade 1882

Gnarps Hornmusikkår Sörfjärden kåren fanns vid sekelskiftet. Patron på sågverket köpte instrument och kåren spelade i parken i Sörfjärden

Sörfjärdens vägförening

Kustvägens Intresseförening

Sörfjärdens fiskarförening

Gnarps fiskarförening

Föreningen Bruksgården Sörfjärden bildades av ortsbor 1985

Grans Fiskehamnsförening Gnarp bildades 1933 för att ordna hamn på Gran, upphörde 1946

Sörfjärdens Sjuk och Begravningskassa Gnarp från tidigt 1900 tal, fanns kvar i slutet av 1920

Sörfjärdens Vattenförening

Sörfjärdens Hamnförening

Fiskförsäljningslag nr 21, Sörfjärden

Sörfjärdens jaktklubb

Gnarps skytteförening